Varför ha filosofiska samtal?

Här nedan följer sex exempel på möjliga motiveringar till att ha filosofiska/reflekterande samtal med grund i filosofi, psykologi och österländsk filosofi som en slags friskvård, vilket är den typ av samtal som erbjuds här.

1) Främja psykisk hälsa

Om detta skriver jag mer utförligt på huvudsidan – att olika delar av psykologi lyfter fram reflektion som en hjälpsam förmåga/färdighet, t.ex. KBT och positiv psykologi.

2) Komplement till mindfulness meditation

Som jag tar upp på huvudsidan betonas inom buddismen vikten av att kombinera mindfulness/meditation med filosofiskt tänkande och reflektion för att nå dess fulla potential. Detta är även ett faktum som tas upp i moderna terapiformer som använder mindfulness. T.ex. ACT (som det skrivits flera populära böcker om) handlar i sin kärna om att använda mindfulness som ett sätt att släppa negativa känslotillstånd/tankar/minnen och komma i kontakt med nuet. När man väl är närvarande – och tidigare gjort ett reflektivt arbete där man bestämt vilken väg man vill gå – kan man leda in sig och agera på den bestämda/commitade vägen.

3) Öva/förbättra kritiskt tänkande (lärare, forskare etc.)

Ett av huvudmålen med filosofiska samtal är att öva kritiskt tänkande, att kunna se flera perspektiv gällande ett påstående och jämföra dem. Att lära elever reflektera kritiskt är ett av skolans uppdrag enligt skolverket, så att själv öva den förmågan som lärare är användbart. Inom forskning och vetenskap är kritiskt tänkande tillsammans med kreativitet centralt för att kunna bilda utmanande hypoteser som kan leda till nya upptäckter. Detta illustreras väl av Carl Sagan:
At the heart of science is an essential tension between two seemingly contradictory attitudes — an openness to new ideas, no matter how bizarre or counterintuitive they may be, and the most ruthless skeptical scrutiny of all ideas, old and new.” Slutligen, i dagens samhälle där budskap från olika medier duggar tätt kan förmågan att se andra vinklingar vara användbar för de flesta. Bok i denna anda.

4) Våga tala inför grupp/hålla tal/hålla föredrag/teater

Ett centralt tema inom österländskt tänkande är idéer som syftar till att fokusera mindre på ens ”jag”/ego och mer på hur saker och ting hänger samman. T.ex. inom den icke-dualistiska hinduismen finns idén Lila (universum som skådespel) och inom buddhismen idén anatta (icke-jag). När man ska tala inför en grupp av andra människor eller står framför en spegel ökar ens självmedvetenhet och det blir lätt att fundera på hur man uppfattas. Att ha tagit till sig och funderat på denna typ av österländska idéer ev. i kombination med mindfulnessmeditation kan vara en effektiv strategi för att ”glömma” sig själv och känna en större kontakt med andra människor, t.ex. en publik när man ska hålla tal/föredrag eller spela teater. Se t.ex. denna bok och denna artikel. Även denna bok om improteater i allmänhet.

5) Självkännedom/lära känna sig själv

En grund i filosofiskt tänkande är som sagt att hålla flera perspektiv samtidigt och jämföra dem. Ett exempel på detta är sokratisk metod , som t.ex. kan användas för att skapa bättre självkännedom genom att man utgår från sina värderingar och ser om de stämmer. T.ex. kan man utgå från värderingen ”Jag tycker det är fel att döda”, och då få motfrågan ”OK, men när du är ute och går är det mycket möjligt att du trampar på diverse kryp och annat” genom det kan man formulera en ny (förhoppningsvis mer precis) värdering ”Jag tycker det är fel att döda medvetet”. Utifrån den kan man vidare få motfrågan ”OK, men du äter kött och där bör du vara medveten om att köttätande bidrar till att djur dödas medvetet” och då formulera en ytterligare mer precis värdering t.ex. ”Jag tycker det är fel att döda människor medvetet”. Relaterad bok.

6) Empati och sympati för andra perspektiv/livsåskådningar

Oavsett om man är ateist/”new age”/agnostiker etc. eller ser sig tillhöra någon av de större religionerna är reflektion kring och förståelse för andra livsåskådningar en möjlighet att känna sig mindre separerad från andra människor. Om vi istället för att kategorisera kristna, buddister, muslimer etc. ser andra som i grunden människor med olika sätt att se på livet, undviker vi en extra gruppering. Det gäller även identitetsbegrepp som nationalitet, fotbollslag etc. Inom psykologi använder man termerna in-group och out-group när man diskuterar hur vår personliga identitet kan formas av grupptillhörighet och hur det på olika sätt leder till bedömningar av människor. Relaterad bok, även denna.

Nu när du fått flera skäl till varför, är det ett utmärkt tillfälle att boka in dig på ett samtal!

filosofiska-samtal

One thought on “Varför ha filosofiska samtal?

  1. Frederik

    Schyst att se din sida och läsa inlägget om att öva reflektion. Mycket bra skrivet. Ska kolla runt mer och också se om jag kan göra något inlägg på omställningsnätverket och länka till din blogg.

    Reply

Kommentera