Taoism, buddhism och personlig utveckling

Österländsk/asiatisk filosofi – dess koppling till nutida personlig utveckling

Det är lätt att tro att t.ex. en författare kommit på idéer helt själv. Men faktum är att många moderna idéer gällande personlig utveckling har varit i omlopp i olika former under hundratals år. Sen kan
författare göra ett jobb genom att t.ex. presentera dem på ett lättfattligt sätt för en nutida
publik. Som Einstein sa ”The secret to creativity is knowing how to hide your sources”.
Jag låter det vara osagt om österländsk/asiatisk filosofi är ”urkällan” till idéerna inom personlig utveckling. Men det finns i vilket fall en koppling till cirka tvåtusen år gammal österländsk filosofi.

Attraktionslagen/du blir vad du tänker

Det finns ett antal nutida böcker som gestaltar denna tanke. Inom buddismen är principen ”betingad uppkomst” (pratitya samutpada) dvs. orsak/verkan-samband central och applicerad på många olika sätt. Fenomen som uppstår i världen är resultat av tidigare orsaker. Det viktiga inom buddismen är att förstå hur olika orsaker leder fram till olika verkan, snarare än att diskutera ”var allting började”. En buddistmunk har uttryckt detta i stil med att ”vi är inte intresserade av degen, eller brödet, utan vad som händer i ugnen”.

En annan buddistisk metafor för att illustrera detta är; ”om du har en
giftig pil i bröstet som orsakar lidande, skulle din första åtgärd då vara att fråga vem har tillverkat
pilen? av vilket träslag är den gjord? varifrån kommer fjädrarna på dess ände?”.

Ett vanligt exempel på denna princip som förekommer i buddistisk litteratur är ”de tolv nidanas” som
förklarar hur en persons okunskap är rotorsaken – med effekten olycka/onöjdhet. Dvs. när vi har
handlingar/tankmönster etc. som är rotade i okunskap om vad som faktiskt får oss att må bra, så leder dessa tankar till olycka, vilket är en form av ”attraktionslagen” om än ganska annorlunda från hur modern litteratur tolkar den.

Buddistmunken Thich Nhat Hanh fångar detta väl i en av sina texter:
”There are many kinds of seeds that lie deep in our consciousness, a seed of anger, a seed of violence, a
seed of fear, a seed of jealousy, a seed of full despair, a seed of miscommunication, a seed of hate. They’re
all there and, when they sleep, we are okay. But if someone come and water these seeds, they will manifest into energy and they will make us suffer. We also have wholesome seeds in us, namely the seeds of understanding, of awakening, of compassion, of nonviolence, of nondiscrimination, a seed of joy and
forgiveness. They are also there…
The quality to happiness of a human being depends on the quality of the seeds they have in their store
consciousness and we should arrange, we should organize, our life in such a way that the wholesome seeds in us have a chance to be watered every day, that we can prevent the negative seeds in us to be watered by ourselves and by the environment.”

Acceptans

Denna tanke har traditionellt varit mindre uppmärksammad än t.ex. attraktionslagen, men har senare tid fått ett uppsving t.ex. genom ACT:s popularitet.

Acceptans är en av grundtankarna inom taoism, som är en del av kinesisk filosofi. Tao brukar i detta
sammanhang beskrivas som ett ”flöde” som är källan till allting. Flödet är inget som går att förstå eller
registrera med våra sinnen. Ur detta flöde har det dock uppstått ”10 000 former” vilket är vad vi ser och
förstår i världen. En princip inom taoism, som kallas ”wu wei”, handlar om att vara icke-bunden till världen,
inte vilja kontrollera, inte ha förväntningar på andra, acceptera vad som faller på ens lott. När man gör
detta dras man med och får energi av ”flödet” istället för att behöva kämpa emot det. Att få fler perspektiv från taoism är exempel på ett ämne att boka in dig på ett samtal för!

Denna text av Lao Tzu, en framträdande figur inom taoism, illustrerar:
”If you want to be a great leader,
you must learn to follow the Tao.
Stop trying to control.
Let go of fixed plans and concepts,
and the world will govern itself.
The more prohibitions you have,
the less virtuous people will be.
The more weapons you have,
the less secure people will be.
The more subsidies you have,
the less self-reliant people will be.
Therefore the Master says:
let go of the law,
and people become honest.
let go of economics,
and people become prosperous.
let go of religion,
and people become serene.
let go of all desire for the common good,
and the good becomes common as grass.”

Medkänsla

Detta är också en idé som blivit mer populär senare tid.

Man brukar prata om två huvudinriktningar inom buddismen; Theravada och Mahayana. Medkänsla (karuna) är ett viktigt koncept i båda, men ges lite olika utrymme beroende på inriktning. Inom Theravada är medkänsla en av fyra ”brahmaviharas” – sinnestillstånd som leder till lycka samt rent sinne och därför bör odlas. Inom Mahayana ges medkänsla en ännu mer upphöjd roll. Ett huvudmål inom Mahayana buddism är boddhisattva – någon som spontant strävar efter upplysning för alla, inte bara sig själv. För att nå dit är det är det två saker som behövs; först visdom/insikt i sig själv, utan det kan man inte hjälpa andra, och det andra är just medkänsla genom identifiering med andra och avidentifiering med sitt ego.

Shantideva är en historisk buddistmunk vars texter ofta används för att illustrera idén om boddhisattva:
”Given the fact that both myself
And others are exactly the same
In wanting happiness,
What difference could there ever be
Between us, what reason that I work
Only for happiness for myself?
Given the fact that both myself
And others are exactly the same
In not wanting pain,
What difference could there ever be
Between us, what reason that I protect
Myself and not all others?”

Mindfulness/medveten närvaro/leva i nuet

Mindfulness/leva i nuet är ett av de mer omskrivna begreppen inom personlig utveckling senaste decenniet.

Även om begreppet mindfulness fått stor spridning i nutid och därmed varierande tolkningar har det sitt ursprung i den buddistiska termen ”sati”. Även termen sati har varit omdiskuterad gällande hur den skall översättas, en förklaring jag finner givande är ”icke-dömande närvaro/medvetande från stund till stund”. När man pratar om mindfulness klumpas ofta själva övningen ihop med sinnestillståndet som uppnås, medan sati snarare endast är det senare. Inom buddism är en form av övning för att uppnå sati det som kallas vipassana vilket kan översättas som ”insiktsmeditation”. Sati är en del av den åttafaldiga vägen, och därmed en del av lösningen på problemet som presenteras i de fyra ädla sanningarna. De fyra ädla sanningarna tillsammans med den åttafaldiga vägen brukar ses som absoluta kärnan i buddistisk livsåskådning.

Boka in dig på ett filosofiskt samtal för att få perspektiv och ett bollplank kring personlig utveckling genom österländsk filosofi. Du behöver inte ha några förkunskaper och det är möjligt i hela landet. Det är gratis att prova på. Läs mer om hur ett samtal går till HÄR.

acceptans-medkänsla-leva-i-nuet-attraktionslagen-asiatisk-filosofi

 

 

One thought on “Taoism, buddhism och personlig utveckling

  1. Anders Winckler

    Intressant text.

    Studsar (som alltid) på den delen av acceptance som handlar om att ”acceptera vad som faller på ens lott”. Jag kan inte läsa detta utan att se nån rik halvfet högersnubbe som står och pekar på fattiga barn och förklarar för dem att de skulle må bättre om de bara slutade vara så avundsjuka.

    Jag vet att det inte är så man skall läsa acceptans. Jag tror verkligen att man kan acceptera samtidigt som man kräver sin rätt och försöker förändra, men det är ingen lätt kullerbytta.

    Jag tror man skulle kunna anpassa budskapet till västerländskt politiska öron genom att trycka på att det handlar om att inte ödsla energi på saker man just nu inte kan (eller prioriterar) att förändra. Det handlar inte om att blint anpassa sig till sin underordning utan att fokusera sin energi på det som kan leda till förändring, och att inte sitta och grotta ner sig i sin olycka. Att acceptans inåt inte innebär att man stillasittande går med på att det är rätt att man har det som man har det.

    Kanske är det ordet som är problematiskt. Acceptans kan betyda både att man inför sig själv ”gillar läget” och inte låter orättvisor och problem förstöra mer än de måste, men även att man ”går med på” att den situation man har är rimlig och ”rättvis”. Det förra är en bra livsstrategi, det andra är förtryckarens redskap.

    Reply

Kommentera