Mindfulness/medveten närvaro i psykologi kontra buddhism

Vad är mindfulness?

Vad är då mindfulness? Mindfulness eller medveten närvaro har sitt historiska ursprung i det buddhistiska begreppet ”sati” och brukar översättas ungefär som klar medvetenhet eller klar närvaro. Efter att de senaste decennierna uppmärksammats och förts över till västerländsk personlig utveckling och psykologi har det tolkats och använts på lite olika sätt. En pionjär vad gäller att uppmärksamma mindfulness i väst är Jon Kabat-Zinn, hans definition är ”icke dömande närvaro från stund till stund”. Det finns även de som jämför mindfulness med upplevelsen av ”flow”, vilket kan diskuteras. Här tar jag upp några exempel (alltså ej alla) på sätt som mindfulness används inom modern psykologi samt hur detta skiljer sig från synen i buddhism.

Mindfulness meditation/medveten närvaro i psykologi

Mindfulness är en viktig beståndsdel i flera av de terapiformer som brukar kallas för ”tredje vågens KBT” t.ex. ACT, MBCT och DBT. Där används mindfulness bl.a. som ett verktyg för att kunna vara med sig själv på ett icke-dömande sätt, genom det skapa kraft/energi för den förändring man vill åstadkomma i terapin istället för att ödsla den på ohjälpsam tankeverksamhet.

Positiv psykologi är en forskningsgren av modern psykologi där man forskar på vad som får människor att leva mentalt hälsosamma och välmående liv istället för det traditionella fokuset på sjukdom. Inom positiv psykologi ser man mindfulness bl.a. som ett sätt att djupare ta in positiva upplevelser i vardagen genom att vara fullt närvarande eller för att ändra vanor som hindrar välmående.

Inom neuropsykologi ser man mindfulness meditation/medveten närvaro som ett sätt att stärka den del av hjärnan som kallas prefrontala kortex. Det är den del av hjärnan som sitter precis bakom pannan. En viktig funktion hos den delen av hjärnan är det som kallas ”exekutiva funktioner”, enkelt uttryckt är det funktioner som gör att vi medvetet kan ta ett annat beslut eller beteende än det vi är vana vid. T.ex. krävs mycket exekutivt arbete i början när man ska lära sig köra bil, men i takt med att man blir van vid det krävs det allt mindre exekutivt arbete. Av denna anledning används mindfulness träning som ett sätt att bryta dåliga vanor, t.ex. drogberoende.

Mindfulness/medveten närvaro i buddhism

Definitionen av mindfulness som ”icke-dömande närvaro från stund till stund” har mycket gemensamt med en buddhistisk tolkning. Men mer specifikt betyder sati ”igenkänning” eller ”ihågkommande”. Den buddhistiska tanken är att man börjar med att öva en icke dömande närvaro och stabiliserar just det mentala tillståndet (vilket ibland brukar kallas för samadhi) – MEN när det tillståndet är stabilit är man inte klar, utan det är då ens riktiga förståelse av sati kan börja. Då kan man i sin meditation och i vardagen börja notera olika mentala tillstånd väldigt klart/tydligt. Varje gång man lyckas känna igen/komma ihåg/notera ett mentalt tillstånd och se det exakt för vad det är, utan att döma eller skapa en historia kring det, så har man möjlighet att skapa ett ”icke bedömt minne” kring det, vilket är grunden till det som inom buddhism kallas förståelse/visdom . När man sedan stöter på det mentala tillståndet igen kan man känna igen/komma ihåg det på ett klart, icke-bundet sätt – dvs. sati. Detta är t.ex. användbart för att se olika former av destruktiva mentala tillstånd och kunna släppa dem innan de slår rot i ens medvetande. Framförallt viktigt att påpeka – det är svårt att förstå detta i ord, utan det kräver övning/erfarenhet, precis som att cykling är svårt att få förklarat i ord om man själv aldrig gjort det. Här är ett kort klipp där en buddhistmunk förklarar mindfulness

En annan stor och relevant skillnad är att mindfulness inom buddhism är en del av ett större etiskt/filosofiskt/livsåskådningsramverk. Framförallt är den en del av det som inom buddhism kallas den åttafaldiga vägen, vars mål är att nå upplysning/frigörelse genom insikt i jagets icke-varande samt förståelse för saker och tings impermanens. Att i den kontexten rycka ut mindfulness och sätta in i andra kontexter för, t.ex., allmänt välmående är inte nödvändigtvis fel men bör göras med eftertänksamhet.

Boka in dig på ett filosofiskt samtal för att få perspektiv och ett bollplank kring mindfulness inom psykologi och österländsk filosofi. Du behöver inte ha några förkunskaper och det är möjligt i hela landet. Det är gratis att prova på. Läs mer om hur ett samtal går till HÄR.

mindfulness-medveten-närvaro-psykologi-buddhism

One thought on “Mindfulness/medveten närvaro i psykologi kontra buddhism

  1. frederikstromberg

    Fint att se nya inlägg på bloggen. Intressant med tankar om mindfulness och hur det kan användas och var det kommer ifrån.

    Reply

Kommentera