Author Archives: perspektivgenomsamtal

Vad är psykisk/inre stress? Hur motverka stress?

Vad är psykisk/inre stress? Stressfaktorer och reaktion

Vad är psykisk stress? Ett sätt att allmänt definiera inre stress är att dela upp det i två beståndsdelar:

-Stressor (kort för stressfaktor, det som orsakar/aktiverar en stressreaktion)

-Stressreaktion (kroppslig, känslomässig eller mental reaktion på stressfaktor)

En stressfaktor kan antingen vara något fysiskt eller psykiskt. Konkreta/fysiska stressfaktorer kan t.ex. vara att man sover dåligt eller har brutit benet. Psykiska stressfaktorer kan t.ex. vara att gång på gång bli avvisad vid jobbsökande eller att ens investering inte utvecklar sig som förväntat.

Men det finns teorier kring stress som är mer inriktat på att fånga dess kärna. Richard Lazarus är en känd person inom stressforskning i psykologi. Hans teori kring stress fokuserar på hur vi utvärderar/tänker kring stress – att det är rotorsaken till stress (den engelska termen för detta utvärderande är ”appraisal”). Mer specifikt menar han att vi i samband med varje stressfaktor som dyker upp utvärderar två frågor (medvetet eller omedvetet):

1) Hur stort är problemet?

2) Hur god är min förmåga att hantera problemet?

Ta t.ex. exemplet ovan på stressfaktorn ”att bryta benet”. Är det ett stort problem? Jag kanske jobbar med programmering och är inte jätteförtjust i friluftsliv därför blir det inget stort problem och mindre stressande. Men om jag jobbar som sopgubbe och ser promenaden hem från jobbet som höjdpunkten på min dag blir det ett större problem och mer stressande. Hur god är min förmåga att hantera problemet? Om jag t.ex. har ett vältränat ben som jag vet snabbt kan återhämta sig från brytningen blir det mindre stressande. Om jag däremot har ett otränat ben, lider av kalciumbrist och aldrig brutit benet förut blir det mer stressande. Så beroende på hur vi besvarar dessa frågor blir vi mer eller mindre stressade.

Givet detta kan vi säga att psykisk stress uppstår i tre steg:

a) Vi utsätts för en stressfaktor

b) Vi utvärderar stressfaktorn genom att besvara de två frågorna

c) Vi får en stressreaktion beroende på vår utvärdering

hantera-minska-motverka-stress-mindfulness-kbt-psykologi

Hur hantera/minska/motverka stress med psykologi?

Det finns många tänkbara sätt att hantera/minska/motverka stress. Min diskussion är inte heltäckande utan kommer diskutera utifrån den psykologiska teorin ovan och ge förslag. Enligt den skapas stress alltså till stor del av hur vi besvarar/utvärderar de två frågorna ovan – givet det finns bl.a. två tillvägagångssätt, lär dig att omvärdera stressfaktorn och den omgivande situationen eller lär dig att skjuta upp/släppa utvärderandet och på så sätt undvika stressreaktionen.

Omvärdera stressfaktorn (KBT)

Ett av verktygen man använder inom KBT är det som kallas kognitiv omvärdering eller på engelska cognitive reappraisal. I det här fallet innebär det just att tolka om stressfaktorn och dess kontext på ett sätt att problemet antingen inte verkar så stort, eller att förmågan att hantera problemet känns större. Så i fallet med att ha förlorat pengar på en investering skulle en omvärdering för att förminska problemet kunna vara ”Ja, jag har förlorat pengar, men pengar är inte det viktigaste utan det är min hälsa och mina relationer”. En omvärdering för att öka den upplevda förmåga att hantera problemet skulle kunna vara ”Ja, jag har förlorat pengar, men jag är duktig på det jag gör till vardags och vet att jag kommer kunna tjäna tillbaka det i det långa loppet”. Vid lindrig/icke-akut stress som är av mer existentiell karaktär är det möjligt att filosofiska samtal kan ha en liknande effekt, genom att t.ex. klargöra ens värderingar och vad man tycker är viktigt. Läs mer om hur filosofiska samtal går till och möjlighet att boka in det HÄR.

Skjut upp/släpp utvärderandet (mindfulness)

Mindfulness är en meditationsmetod med ursprung i buddhismen som handlar om att öva icke-dömande närvaro och fått stor spridning inom bl.a. psykologi/terapi. Ofokuserat tänkande som inte leder till positiv omvärdering (ältande, som på psykologispråk kallas ”rumination”) tenderar att förvärra psykisk ohälsa. Mindfulness vid stress kan då vara ett sätt att skapa mentalt ”andrum” och återfå energi/överblick. Speciellt i fall med kronisk stress där det är svårt att hantera rotorsaken (t.ex. kronisk smärta) kan mindfulness vara en metod att kunna förhålla sig till smärtan och vardagslivet på ett mer hälsosamt/givande sätt. Det finns ett utvecklat program för detta som kallas mindfulnessbaserad stressreduktion (MBSR) och erbjuds på allt fler hälsoinrättningar världen över, även i Sverige. Se även min tidigare post för mer om mindfulness.

Slutligen är det viktigt att komma ihåg att varken mindfulness eller KBT bör användas för att skyla över rotorsaken till ens stress. Om man har en dålig jobbsituation eller ansträngda relationer kan omvärdering/mindfulness vara stärkande komplement under tiden man arbetar med rotorsaken till ens stress, men kan troligtvis inte lösa grundproblemet.

Boka in dig på ett filosofiskt samtal för att få fler perspektiv kring psykologi och stress . Du behöver inte ha några förkunskaper och det är möjligt i hela landet. Det är gratis att prova på.

vad-är-psykisk-inre-stress-stressfaktorer

Vad ska jag jobba med? Vad ska jag göra med mitt liv?

Vad ska jag göra med mitt liv? är en fråga de flesta ställt sig vid någon tidpunkt. Aristoteles skall ha sagt ”Där dina färdigheter och världens behov möts – där ligger ditt yrke”. Om vi utgår från hans ord finns två frågor att utforska vidare för att få perspektiv på frågan ”Vad ska jag jobba med/studera?” – den första frågan är ”Vad är mina färdigheter?” eller ”Vad är jag bra på?” och den andra är ”Vad är världens behov?”.

vad-ska-jag-jobba-med-studera

Vad är jag bra på?

Den stora frågan här är – vet jag vad jag är bra på? Om du vet har du ett svar där. Men även om jag tror att jag vet vad jag är bra på kan det finnas massa dolda egenskaper hos mig som inte kommit fram p.g.a. att jag inte varit i rätt sammanhang ännu. Tänk till exempel på hur många dolda hockeytalanger med rätt fysiska förutsättningar det finns ute i världen som aldrig kommer fram p.g.a. att hockey är en sport som spelas i en ganska begränsad del av världen. På samma sätt finns det säkert massa saker du aldrig hört talas om men kan ha väldigt bra förutsättningar för. Så oavsett om du vet eller inte vet vad du är bra på är en rimlig utgångspunkt att vilja utforska/lära känna dig själv.

Lära känna sig själv

Hur lär man känna sig själv? Det går inte att bara sätta sig ner och tänka ”nu ska jag förstå mig själv”. Någon har sagt ”att försöka definiera sig själv är som att försöka bita sina egna tänder”. Dvs. det är genom inre och yttre upplevelser som vi vet något om oss själva. Vi är på många sätt en slags speglar som formas i takt med att vi speglar olika saker. Även om vi lätt har en bild av att ”jag är jag”, jag har ett namn, intressen, kompisar etc. så är inte det det enda ”jaget” jag kunde ha blivit. De (intressena, kompisarna osv.) är snarare vanor/omgivningar jag hamnat i och som format mitt jag, men det är långt ifrån det enda jaget som kunde ha blivit. Ett perspektiv är att se på jaget mer som en process som konstant är igång och formas beroende på inre tolkningar/förutsättningar och yttre erfarenheter. För mer om detta se t.ex. boken ”The self illusion” av psykologen Bruce Hood.

Så – om jaget är mer flexibelt och formas av inre och yttre omständigheter gäller det att med eftertanke prova på sådana omständigheter för att utveckla sig själv. Hur? Det första och ganska vanliga sättet att göra det på är att ge sig ut och resa, prova på nya kulturer. Eller så kan det vara att skaffa nya hobbys. Gå på föreläsningar – eller kolla föreläsningar på youtube, nuförtiden finns det nästan en föreläsning om allt där. TED talks är också ett bra sätt att få en kort intensiv inblick i något område. Träffa nya människor! Att ha någon som lyssnar in dig och bollar tillbaka av sin egen erfarenhet är ett värdefullt sätt att få nya perspektiv. Tyvärr är det inte särskilt socialt accepterat att bara rycka tag i någon och be den berätta om sig själv. Men det skapas fler och fler möjligheter för att träffa nya människor, t.ex. meetup.com är en webbplats för att förena människor kring en aktivitet/intresse. Folkhögskolor har också sommarkurser i massa olika ämnen där man ofta bor på plats och genom det hamnar i mötet med andra.

MEN detta är alla ”externa” sätt att lära känna sig själv. Vi människor har något som kallas som självmedvetenhet vilket gör att vi kan reflektera och observera vad som händer inom oss och inte bara utanför. Namnet på den moderna människan är faktiskt ”homo sapiens sapiens” dvs. ”människan som vet att den vet”. Genom att utforska inåt går det också hitta många färdigheter som kan vara användbara för att besvara ”vilket jobb passar mig?”. T.ex. mindfulness (som jag skrivit tidigare om) handlar just om att öva den förmågan att observera oss själva, och har i studier visat effekter som att man blir en bättre lyssnare vilket är en relevant egenskap i t.ex. människoyrken.

Vad behöver världen?

Så till den andra frågan, vad behöver världen? Det finns många möjliga svar, därför är det ett utmärkt ämne att boka in sig för att bolla i ett samtal, jag presenterar en möjlig ”tankelinje” nedan och den är inte nödvändigtvis ”sann”. Ett svar är att, världen behöver ingenting. Världen bara är i vilken form det nu råkar vara för tillfället, som en fysiker uttryckte det ”ge en väldans massa väteatomer en väldans massa tid så får du allt det här”. Däremot är vi människor/djur sprungna ur världen, som en del av den, och vi har behov. Så vad behöver vi? Det beror på vem du frågar! För någon kanske mer stilmedvetenhet står främst, någon annan tycker att vi behöver fler modelljärnvägar och en tredje att konsten måste ges en mer framträdande plats. Det argument jag tänker föra fram är att vi som människor behöver välmående, att skapa det på ett hållbart sätt för så många som möjligt. Det går också att diskutera, för den som är intresserad av en ingående diskussion kring det, se boken ”the moral landscape”. Så hur skapar man den typen av välmående? Vetenskap har varit framgångsrikt eftersom det kunnat ge ”bättre” svar på frågor snarare än att alla har sitt eget svar. Att jorden ansågs vara platt är ett klassiskt exempel. På samma sätt kan vi använda vetenskap för att försöka svara på frågan om vad som skapar hållbart välmående för så många som möjligt.

Man kan diskutera detta dels på en samhällsnivå och dels på en individnivå. På samhällsnivå finns olika rörelser som, med vetenskap som utgångspunkt, förespråkar välmående som mål. Exempel sådana är Evolution Institute, Effective Altruism, Zeitgeist rörelsen etc. Så för att få uppslag på vad världen behöver skulle man kunna läsa på och/eller engagera sig i den typen av organisationer. Områden från psykologi så som positiv psykologi och mindsight diskuterar egenskaper som när de finns på en personlig nivå skapar välmående både för sig själv och andra, samhället skulle kunna anpassas mer för att stärka dessa sidor hos människor. Exempel på sådana sidor/egenskaper är öppenhet, objektivitet, relationsskapande, förändringsbarhet/flexibilitet, meningsskapande. Så ur det perspektivet skulle ett bra yrkesval vara något som bidrar till att du stärker sådana sidor hos dig själv, och även hos andra. Det behöver inte vara något uppenbart yrkesval såsom terapeut, utan en vänlig glassförsäljare skulle också kunna åstadkomma det.

Boka in dig på ett filosofiskt samtal för att få perspektiv och ett objektivt bollplank kring vad du ska jobba med/studera. Du behöver inte ha några förkunskaper och det är möjligt i hela landet. Det är gratis att prova på. Läs mer om hur ett samtal går till HÄR.

Till sist kan sägas att en strikt uppdelning på individ och samhällsnivå kan vara missvisande, de hänger nära samman, vilket bilden nedan pekar på.

vad-ska-jag-göra-med-mitt-liv-vilket-jobb-passar-mig

Österländsk jämfört med västerländsk filosofi

En jämförelse mellan österländsk och västerländsk filosofi

Med österländsk filosofi avses framförallt kinesisk/indisk/japansk filosofi. Ibland inkluderas även iransk/persisk.

En grundläggande skillnad mellan österländsk och västerländsk filosofi är att modern västerländsk filosofi tenderar att vara mycket ”uppe i huvudet”. Österländsk filosofi är också väldigt aktiv vad gäller tänkande ”uppe i huvudet”, men kombinerar detta generellt med ett mer holistiskt synsätt där tanke/känsla/handling skall vara i harmoni med varandra. Exempel på detta är den åttafaldiga vägen inom buddism, vägen till upplysning/frigörelse/nirvana, som i grunden utgörs av tre huvuddelar:

-Filosofisk klarsynthet/visdom (tanke)

-Moral/etiskt levande (handling)

-Mental träning/mindfulness (känsla)

Kinesisk-indisk-japansk-filosofi

detta sätt lämpar sig österländsk filosofi väldigt väl för att ”leva ut” filosofi, medan modern västerländsk filosofi lättare stannar i huvudet. Men det är viktigt att notera att detta gäller just modern västerländsk filosofi i breda termer, t.ex. kontinental filosofi med filosofer som Derrida och Heidegger. Vad gäller den västerländska antikens filosofi, så som den utövades  i romersk och grekisk filosofi, fanns det oftare en betoning på att filosofi är ett sätt att leva snarare än tankeaktivitet. Ett exempel på detta är stoicismen (dit bl.a. Seneca och Aurelius räknas) som bl.a. betonade vikten av att på olika sätt ha låga förväntningar på livet, genom det skapas bästa förutsättningar för ”ett gott liv” eftersom trösklarna till lycka är låga. För att uppnå detta skulle man regelbundet utsätta sig för sina värsta fasor, t.ex. om man var rik prova på att leva några dagar som tiggare eller fasta.

En annan stor skillnad är att västerländsk filosofi och religion länge behandlats som separata områden, medan man i öst traditionellt inte skiljt dessa två områden åt. Före jesu födelse fanns en levande tanketradition både i öst och västs andliga kontexter. Generellt verkar det som att öppenhet för nya tankesätt fortsatte att frodas i österländska religiösa traditioner efter jesu födelse: många nya traditioner med utvecklade filosofiska synsätt uppstod inom buddhism och hinduism, taoism och buddhism kombinerades för att skapa zen buddhism etc. I väst däremot tystades de levande tanketraditionerna från romersk och grekisk filosofi alltmer ner i den mån de motsade den ”korrekta” uppfattningen hos kristendomen. Ett sådant medeltida exempel på försök till omformulering av kristen filosofi som tystades ner är Meister Eckhart vars gudstankar liknade mer de som uttrycks i icke-dualistisk hinduism. När filosofi så småningom fick ett uppsving igen under renässansen var det utanför den andliga/religiösa kontexten.

Boka in dig på ett filosofiskt samtal för att få perspektiv och ett bollplank kring hur österländsk och västerländsk filosofi kan användas i din vardag. Du behöver inte ha några förkunskaper och det är möjligt i hela landet. Det är gratis att prova på. Läs mer om hur ett samtal går till HÄR.

grekisk-kontinental-antikens-filosofi

Mindfulness/medveten närvaro i psykologi kontra buddhism

Vad är mindfulness?

Vad är då mindfulness? Mindfulness eller medveten närvaro har sitt historiska ursprung i det buddhistiska begreppet ”sati” och brukar översättas ungefär som klar medvetenhet eller klar närvaro. Efter att de senaste decennierna uppmärksammats och förts över till västerländsk personlig utveckling och psykologi har det tolkats och använts på lite olika sätt. En pionjär vad gäller att uppmärksamma mindfulness i väst är Jon Kabat-Zinn, hans definition är ”icke dömande närvaro från stund till stund”. Det finns även de som jämför mindfulness med upplevelsen av ”flow”, vilket kan diskuteras. Här tar jag upp några exempel (alltså ej alla) på sätt som mindfulness används inom modern psykologi samt hur detta skiljer sig från synen i buddhism.

Mindfulness meditation/medveten närvaro i psykologi

Mindfulness är en viktig beståndsdel i flera av de terapiformer som brukar kallas för ”tredje vågens KBT” t.ex. ACT, MBCT och DBT. Där används mindfulness bl.a. som ett verktyg för att kunna vara med sig själv på ett icke-dömande sätt, genom det skapa kraft/energi för den förändring man vill åstadkomma i terapin istället för att ödsla den på ohjälpsam tankeverksamhet.

Positiv psykologi är en forskningsgren av modern psykologi där man forskar på vad som får människor att leva mentalt hälsosamma och välmående liv istället för det traditionella fokuset på sjukdom. Inom positiv psykologi ser man mindfulness bl.a. som ett sätt att djupare ta in positiva upplevelser i vardagen genom att vara fullt närvarande eller för att ändra vanor som hindrar välmående.

Inom neuropsykologi ser man mindfulness meditation/medveten närvaro som ett sätt att stärka den del av hjärnan som kallas prefrontala kortex. Det är den del av hjärnan som sitter precis bakom pannan. En viktig funktion hos den delen av hjärnan är det som kallas ”exekutiva funktioner”, enkelt uttryckt är det funktioner som gör att vi medvetet kan ta ett annat beslut eller beteende än det vi är vana vid. T.ex. krävs mycket exekutivt arbete i början när man ska lära sig köra bil, men i takt med att man blir van vid det krävs det allt mindre exekutivt arbete. Av denna anledning används mindfulness träning som ett sätt att bryta dåliga vanor, t.ex. drogberoende.

Mindfulness/medveten närvaro i buddhism

Definitionen av mindfulness som ”icke-dömande närvaro från stund till stund” har mycket gemensamt med en buddhistisk tolkning. Men mer specifikt betyder sati ”igenkänning” eller ”ihågkommande”. Den buddhistiska tanken är att man börjar med att öva en icke dömande närvaro och stabiliserar just det mentala tillståndet (vilket ibland brukar kallas för samadhi) – MEN när det tillståndet är stabilit är man inte klar, utan det är då ens riktiga förståelse av sati kan börja. Då kan man i sin meditation och i vardagen börja notera olika mentala tillstånd väldigt klart/tydligt. Varje gång man lyckas känna igen/komma ihåg/notera ett mentalt tillstånd och se det exakt för vad det är, utan att döma eller skapa en historia kring det, så har man möjlighet att skapa ett ”icke bedömt minne” kring det, vilket är grunden till det som inom buddhism kallas förståelse/visdom . När man sedan stöter på det mentala tillståndet igen kan man känna igen/komma ihåg det på ett klart, icke-bundet sätt – dvs. sati. Detta är t.ex. användbart för att se olika former av destruktiva mentala tillstånd och kunna släppa dem innan de slår rot i ens medvetande. Framförallt viktigt att påpeka – det är svårt att förstå detta i ord, utan det kräver övning/erfarenhet, precis som att cykling är svårt att få förklarat i ord om man själv aldrig gjort det. Här är ett kort klipp där en buddhistmunk förklarar mindfulness

En annan stor och relevant skillnad är att mindfulness inom buddhism är en del av ett större etiskt/filosofiskt/livsåskådningsramverk. Framförallt är den en del av det som inom buddhism kallas den åttafaldiga vägen, vars mål är att nå upplysning/frigörelse genom insikt i jagets icke-varande samt förståelse för saker och tings impermanens. Att i den kontexten rycka ut mindfulness och sätta in i andra kontexter för, t.ex., allmänt välmående är inte nödvändigtvis fel men bör göras med eftertänksamhet.

Boka in dig på ett filosofiskt samtal för att få perspektiv och ett bollplank kring mindfulness inom psykologi och österländsk filosofi. Du behöver inte ha några förkunskaper och det är möjligt i hela landet. Det är gratis att prova på. Läs mer om hur ett samtal går till HÄR.

mindfulness-medveten-närvaro-psykologi-buddhism

När ska man separera/skilja sig? Tips vid livskris separation/att skiljas

När ska man separera/skiljas? Här får du tips vid livskris separation/skilja sig med utgång i psykologi och filosofi.

Relationsproblem

Kärlek,  mellanmänskliga relationer och samlevnad är något som berör de flesta. Kanske har du varit ihop med någon i några veckor eller månader, t.o.m. hunnit gifta er trots att det gått kort tid. Eller så har ni varit tillsammans/gifta i många år, men med tiden utvecklats åt olika håll. Nu har du upptäckt att det där som drog dig till personen i början motarbetas av nya upptäckter t.ex. dåliga vanor eller olika livssyn och någon form av relationsproblem har uppstått. Modern psykologi är ganska tydlig på en punkt – det vi initialt attraheras av hos en person är inte nödvändigtvis det som leder till en långsiktigt hållbar relation. Det tål att upprepas: det vi initialt attraheras av hos en person är INTE nödvändigtvis det som leder till en långsiktigt hållbar relation. Då har vi två frågor att diskutera och skapa bakgrund innan huvudfrågan om att skiljas/att separera diskuteras: ”vad attraheras vi av initialt?” och ”vad kännetecknar en hållbar relation?”.

Vad attraheras vi av initialt? Varför/hur blir man kär?

Varför/hur blir man kär? Två undermedvetna processer inom psykologi man talar om i detta sammanhang är ”associativ inlärning” och ”utvärderande påverkan”. Kortfattat innebär båda idéerna i princip detta: vi skapar våra ”gillanden” genom associationer till andra behagliga intryck/upplevelser. Så om du t.ex. gillar träning och har fått positiva känslor genom det kommer du se positivt på någon annan som nämner träning. Sen hänger träning även samman med ett hälsoideal och hälsa ses som något positivt. Vad gäller attraktion är även idén om romantik så pass sammankopplad att det är svårt för många att se dem som separata. Men romantik i väst är just en idé med rötter i 17- och 1800 talet som blivit kulturellt sammankopplad med attraktion och relationer, men det behöver inte nödvändigtvis vara så, andra delar av världen har mindre koppling av den typen. Och i även i väst har den historiskt haft mindre betydelse än den har i dag. Inbakat i den romantiska idén är tankar av typen ”om det känns rätt så är det rätt” och snabbt/impulsivt handlande. Men som just sagts – även om det känns rätt så beror det på tidigare erfarenheter och är inte nödvändigtvis en signal om att denna relationen kommer hålla länge och därför troligtvis inte den bästa grunden för ett äktenskap. Därmed inte sagt att det är fel att agera på känslor eller ge utlopp för romantik i olika former – men eftersom känslor påverkas av självkännedom och tidigare erfarenheter sätter det fokus frågan ”känner jag mig själv och vet vad jag vill?”. Det går skriva mer om detta och det är mycket möjligt att det görs senare här på bloggen, det är även ett utmärkt ämne att boka in sig på ett samtal för. 

Vad kännetecknar en hållbar relation?

Detta är en fråga som kan diskuteras ur olika perspektiv, jag utger mig inte för att ge ett heltäckande svar. Min utgångspunkt är tre socialpsykologiska perspektiv som kortfattat beskrivs här.

Anknytningstyp

Anknytningsteori är en välkänd teori inom psykologi som behandlar relationer. Inom teorin diskuterar man flera olika typer anknytningstyper en person kan tillhöra med utgång i hur den ser på sig själv respektive ser på andra, man diskuterar även koppling till uppväxt. För att förenkla talar jag bara om två typer ”trygg anknytning” och ”otrygg anknytning”. Personer med trygg anknytning har lättare för att vara öppna, är bekväma med att komma nära andra och oroar sig i mindre för att bli beroende av eller övergiven av andra. Otrygg anknytning kännetecknas av en negativ syn på sig själv/dålig självkänsla och därmed ovärdighet att vara i relationer, rädsla för att avvisas, ambivalens och kontrollbehov i en relation. Otrygg anknytningstyp är ingen god förutsättning för en hälsosam/hållbar relation. Men anknytningstyp är inte hugget i sten utan går jobba med som individ och som par.

Upplevd jämlikhet/rättvisa

Inom jämlikhetsteori talar man om att båda parter i en relation måste få ut lika mycket som de investerar i den. Om en person ofta hör av sig till sin partner för att se hur den mår, men den andre sällan gör samma sak kan den första med tiden känna av en ojämlikhet. Det behöver inte betyda att båda ska vara väldigt investerade i relationen för att bidra till långsiktig hållbarhet, utan om båda har aktiva liv vid sidan om och därför umgås mer sällan med varandra men uppskattar den formen så är det också en slags jämlikhet. Det är sällan fallet att man bokför exakt vad den ene och andre gör och utifrån det drar slutsatser, utan ojämlikhet är en upplevelse som gror med tiden och när den finns där skapar missnöje och oro kring relationen.

separera-skiljas-eller-inte-relationsproblem

Självutlämnande/kommunikation

Att kunna vara öppen och trygg med att dela med sig av sig själv är på flera sätt en kärningrediens i ett långsiktigt förhållande – att berätta om sina innersta tankar och ta del av den andres. När detta görs ömsesidigt över tid med någon annan skapar det en mental närhet – ”sammansmältande av jag” - som visat sig vara en ingrediens i många långa förhållanden. I en studie fanns två grupper, en grupp där två främlingar ”småpratade” med varandra, en annan grupp där två främlingar gradvis fick frågor som var alltmer personliga. Efteråt rapporterade den senare gruppen att man kände ”en förvånansvärd närhet” till den andre. Men att kunna göra detta är inte självklart utan kräver dels insikt i sig själv, dels förmågan att lyssna på och relatera till andra. I detta klipp av välkände psykologen Dan Siegel talar han om att den förmågan – han kallar det att vara ”integrerad” i sig själv och kunna ”integrera” med andra eller sammanfattat för ”mindsight” – är på många sätt höjden av mental hälsa. Det är ett begrepp han underbyggt genom att sammanfatta mycket modern forskning.

Erich Fromm fångar principen väl i följande citat: What does one person give to another? He gives of himself, of the most precious he has, he gives of his life. This does not necessarily mean that he sacrifices his life for the other – but that he gives him of that which is alive in him; he gives him of his joy, of his interest, of his understanding, of his knowledge, of his humor, of his sadness — of all expressions and manifestations of that which is alive in him. In thus giving of his life, he enriches the other person, he enhances the other’s sense of aliveness by enhancing his own sense of aliveness. He does not give in order to receive; giving is in itself exquisite joy. But in giving he cannot help bringing something to life in the other person, and this which is brought to life reflects back to him.

när-ska-man-separera-skiljas-tips-vid-livskrisen-separation-skilja-sig

Separera/skiljas eller inte? Går det rädda relationen?

Så till huvudfrågan – separera/skiljas eller inte? Går det rädda relationen? Det finns fler saker att ta hänsyn till än de jag varit inne på, men grunden till svar bör finnas i ”finns det en vilja/förmåga att utvecklas?” dvs. finns det vilja/förmåga hos dig och/eller den andre att jobba med anknytningssätt, jämlikhet, självutlämnande och vad annat som kan bedömas vara relevant? Om svaret är ”ja” finns potential att bygga kvalitéer som ger en hållbar relation. Det är säkerligen något som parterapeuter kan hjälpa till med.

Det är även ett tillfälle att titta inåt och så tydligt som möjligt formulera orsaken till dessa tankar personligen. Just den typen av klargörande och inre förståelse har filosofi bra verktyg för och det är ett utmärkt ämne att boka ett samtal för. Är det t.ex. ”jag älskar inte min partner längre” kan motfrågan ställas ”vilken slags kärlek vill jag ha?” eller ”vad är kärlek för mig?”. En hjälp från psykologi för att orientera sig kring detta är teorin om de sex kärleksstilarna. Om du t.ex. definierar kärlek som den intensiva passionerade kärleken som ofta kopplas till idén om romantik är chanserna mindre att du hittar det i ett långsiktigt förhållande enligt diskussionen tidigare i artikeln. Då är det sannolikt bättre att ge upp idén om ”den rätta” och leva med korta intensiva förhållanden istället. Eller kanske du kommer fram till att du inte behöver ett förhållande i livet utan istället utvecklar dina vänskapsrelationer. Det finns många vägar att gå och eftersom relationer alltid involverar mer än en person är det en idé att även fundera på hur man påverkar andra vilket är ytterligare ett bra ämne för ett samtal. Se även min tidigare artikel om olycklig kärlek för en näraliggande diskussion.

Boka in dig på ett filosofiskt samtal för att få perspektiv på just dina funderingar kring relationer. Målet är att öva din reflektiva förmåga, vilket t.ex. kan leda till bättre självkännedom och beslutsfattande. Du behöver inte ha några förkunskaper och det är möjligt i hela landet. Det är gratis att prova på. Läs mer om hur ett samtal går till HÄR.

Slutligen – det finns fall där skilsmässa eller separation bör vara det enda alternativet. Destruktiva förhållanden kan komma i många former med innehåll av psykisk och/eller fysisk misshandel. I många fall sker det gradvis så att man intalar sig att det alltid varit så. Det kan även vara så att man har ett stort behov av att hålla upp en fasad utåt, ekonomiska beroenden och annat som gör att man inte tar tag i problemen. Rekommenderar alla att se denna dokumentär – även om man personligen inte är utsatt ger den insikt om signaler att titta efter.

Meningen med livet, reinkarnation, karmas lag – buddhism hinduism

I denna text diskuteras meningen med livet, reinkarnation och karmas lag kortfattat ur hinduistiskt respektive buddistiskt perspektiv. Kan även vara intressant att jämföra med andra verk som diskuterar meningen med livet.

Hinduism

Meningen med livet i hinduism (purusartha) har tre ”jordnära” delar och en slutgiltig/ultimat del.

De tre jordnära delarna är tillämpbara/möjliga mål för alla, den slutgiltiga delen finns där för alla, men är framförallt tillämpbar för den som avser ”gå hela vägen” i sin livsåskådning.

De tre jordnära delarna är dharma (etik/plikt), artha (framgång/materiell överlevnad) och kama (njutning/tillfredsställelse). Den slutgiltiga delen är moksha (frigörelse/självinsikt).

Dharma innebär rättigheter, skyldigheter, riter och annat som skapar en etisk ram för hur man ska leva, tanken är att man ingår i ett större system där man behöver ta hänsyn till annat/andra i sitt handlande.

Artha avser ens praktiska vardag, att ”få mat på bordet” och annat av materiell natur.

Kama innebär olika former av njutning, det kan vara konst/estetik, bekräftelse/uppskattning, fysisk närhet etc.

Moksha har lite olika innebörd beroende på vilken skola av hinduism man utgår ifrån. Antingen betyder det frihet från cykeln av död och återfödelse (samsara) – eller så betyder det insikt i ens egen natur och frihet från okunskap om sig själv i detta livet.

Men, detta är det luriga, man behöver balansera mellan dessa mål! Här träder karmas lag och reinkarnation in – beroende på hur väl man balanserar t.ex. etik med njutning eller materialism med strävan efter frigörelse så genereras karma som bestämmer vilken roll man kommer ta i sitt nästa liv och möjligheten att nå moksha. Det finns omfattande diskussion om hur man kan/ska väga de olika målen inom hinduistisk litteratur. Vidare läsning

Buddhism

Medan hinduismen har flera mål har buddhismen endast ett – upplysning/frigörelse. Buddha brukar ibland liknas vid en doktor där han diagnostiserar problemet i livet som olycka/onöjdhet – vilket förklaras utförligt i ”de fyra ädla sanningarna”. Botemedlet ges i ”den åttafaldiga vägen” vilket är ett ramverk med idéer för att nå upplysning. Detta är grunden för all buddhism. Beroende på tradition tillkommer dock ytterligare faktorer gällande upplysning. Det finns två huvudsakliga buddhistiska traditioner; theravada och mahayana.

Theravada

Theravada betyder ”de äldres väg” och anses ligga närmast buddhas ursprungslära. Inom theravada buddhism är den huvudsakliga synen att man behöver vara munk för att uppfylla den åttafaldiga vägen och nå upplysning. ”Vanliga” människor har alltså små möjligheter att nå upplysning, det bästa man kan göra i ett sådant fall är att samla karma genom goda gärningar och stöd till munkar, därmed hoppas på återfödelse som munk. Även om både buddhism och hinduism diskuterar reinkarnation finns det viktiga skillnader. T.ex. är tanken inom buddhism (till skillnad från hinduism) att det inte finns någon enhetlig ”själ” eller ”identitet” som överförs från liv till liv, efter döden återgår man till en enhetlig ”ström” eller ”flöde” av liv/varande varifrån existenser hela tiden produceras och smälts in beroende på summan av karma i världen. Denna buddistiska syn liknar taoismens flödestanke.

Mahayana

Mahayana betyder ”stora vagnen”, anledningen är att möjligheten att nå upplysning även som ”vanlig” människa finns. Man betonar även att målet är upplysning ”för alla”, inte bara en själv. Det finns flera undergrupper inom mahayana med olika syn på hur det går till. En sådan välkänd undergrupp är zen buddhism. Zen betyder meditation – att vara meditativ i vardagen och kunna förhålla sig till världen utan språk/bedömning är centralt. Inom zen talar man om ”plötslig upplysning” och vissa menar att varje stund man lyckas vara meditativ/närvarande i vardagen så är man upplyst. En annan undergrupp är ”rent land” buddhism, denna form har fokus på hängivelse och liknar på det sättet kristendom/islam/judendom. Tanken är att genom att endast kontinuerligt under sitt liv repetera ett mantra tillägnat en annan buddha (Amithaba) återföds man i ett ”rent land” där man är upplyst. Vidare läsning.

Boka in dig på ett filosofiskt samtal för att få ett bollplank och fler perspektiv från buddhism/hinduism/österländsk filosofi. Du behöver inte ha några förkunskaper och det är möjligt i hela landet. Det är gratis att prova på. Läs mer om hur ett samtal går till HÄR.

meningen-livet-reinkarnation-karmas-lag-hinduism-buddhism

Taoism, buddhism och personlig utveckling

Österländsk/asiatisk filosofi – dess koppling till nutida personlig utveckling

Det är lätt att tro att t.ex. en författare kommit på idéer helt själv. Men faktum är att många moderna idéer gällande personlig utveckling har varit i omlopp i olika former under hundratals år. Sen kan
författare göra ett jobb genom att t.ex. presentera dem på ett lättfattligt sätt för en nutida
publik. Som Einstein sa ”The secret to creativity is knowing how to hide your sources”.
Jag låter det vara osagt om österländsk/asiatisk filosofi är ”urkällan” till idéerna inom personlig utveckling. Men det finns i vilket fall en koppling till cirka tvåtusen år gammal österländsk filosofi.

Attraktionslagen/du blir vad du tänker

Det finns ett antal nutida böcker som gestaltar denna tanke. Inom buddismen är principen ”betingad uppkomst” (pratitya samutpada) dvs. orsak/verkan-samband central och applicerad på många olika sätt. Fenomen som uppstår i världen är resultat av tidigare orsaker. Det viktiga inom buddismen är att förstå hur olika orsaker leder fram till olika verkan, snarare än att diskutera ”var allting började”. En buddistmunk har uttryckt detta i stil med att ”vi är inte intresserade av degen, eller brödet, utan vad som händer i ugnen”.

En annan buddistisk metafor för att illustrera detta är; ”om du har en
giftig pil i bröstet som orsakar lidande, skulle din första åtgärd då vara att fråga vem har tillverkat
pilen? av vilket träslag är den gjord? varifrån kommer fjädrarna på dess ände?”.

Ett vanligt exempel på denna princip som förekommer i buddistisk litteratur är ”de tolv nidanas” som
förklarar hur en persons okunskap är rotorsaken – med effekten olycka/onöjdhet. Dvs. när vi har
handlingar/tankmönster etc. som är rotade i okunskap om vad som faktiskt får oss att må bra, så leder dessa tankar till olycka, vilket är en form av ”attraktionslagen” om än ganska annorlunda från hur modern litteratur tolkar den.

Buddistmunken Thich Nhat Hanh fångar detta väl i en av sina texter:
”There are many kinds of seeds that lie deep in our consciousness, a seed of anger, a seed of violence, a
seed of fear, a seed of jealousy, a seed of full despair, a seed of miscommunication, a seed of hate. They’re
all there and, when they sleep, we are okay. But if someone come and water these seeds, they will manifest into energy and they will make us suffer. We also have wholesome seeds in us, namely the seeds of understanding, of awakening, of compassion, of nonviolence, of nondiscrimination, a seed of joy and
forgiveness. They are also there…
The quality to happiness of a human being depends on the quality of the seeds they have in their store
consciousness and we should arrange, we should organize, our life in such a way that the wholesome seeds in us have a chance to be watered every day, that we can prevent the negative seeds in us to be watered by ourselves and by the environment.”

Acceptans

Denna tanke har traditionellt varit mindre uppmärksammad än t.ex. attraktionslagen, men har senare tid fått ett uppsving t.ex. genom ACT:s popularitet.

Acceptans är en av grundtankarna inom taoism, som är en del av kinesisk filosofi. Tao brukar i detta
sammanhang beskrivas som ett ”flöde” som är källan till allting. Flödet är inget som går att förstå eller
registrera med våra sinnen. Ur detta flöde har det dock uppstått ”10 000 former” vilket är vad vi ser och
förstår i världen. En princip inom taoism, som kallas ”wu wei”, handlar om att vara icke-bunden till världen,
inte vilja kontrollera, inte ha förväntningar på andra, acceptera vad som faller på ens lott. När man gör
detta dras man med och får energi av ”flödet” istället för att behöva kämpa emot det. Att få fler perspektiv från taoism är exempel på ett ämne att boka in dig på ett samtal för!

Denna text av Lao Tzu, en framträdande figur inom taoism, illustrerar:
”If you want to be a great leader,
you must learn to follow the Tao.
Stop trying to control.
Let go of fixed plans and concepts,
and the world will govern itself.
The more prohibitions you have,
the less virtuous people will be.
The more weapons you have,
the less secure people will be.
The more subsidies you have,
the less self-reliant people will be.
Therefore the Master says:
let go of the law,
and people become honest.
let go of economics,
and people become prosperous.
let go of religion,
and people become serene.
let go of all desire for the common good,
and the good becomes common as grass.”

Medkänsla

Detta är också en idé som blivit mer populär senare tid.

Man brukar prata om två huvudinriktningar inom buddismen; Theravada och Mahayana. Medkänsla (karuna) är ett viktigt koncept i båda, men ges lite olika utrymme beroende på inriktning. Inom Theravada är medkänsla en av fyra ”brahmaviharas” – sinnestillstånd som leder till lycka samt rent sinne och därför bör odlas. Inom Mahayana ges medkänsla en ännu mer upphöjd roll. Ett huvudmål inom Mahayana buddism är boddhisattva – någon som spontant strävar efter upplysning för alla, inte bara sig själv. För att nå dit är det är det två saker som behövs; först visdom/insikt i sig själv, utan det kan man inte hjälpa andra, och det andra är just medkänsla genom identifiering med andra och avidentifiering med sitt ego.

Shantideva är en historisk buddistmunk vars texter ofta används för att illustrera idén om boddhisattva:
”Given the fact that both myself
And others are exactly the same
In wanting happiness,
What difference could there ever be
Between us, what reason that I work
Only for happiness for myself?
Given the fact that both myself
And others are exactly the same
In not wanting pain,
What difference could there ever be
Between us, what reason that I protect
Myself and not all others?”

Mindfulness/medveten närvaro/leva i nuet

Mindfulness/leva i nuet är ett av de mer omskrivna begreppen inom personlig utveckling senaste decenniet.

Även om begreppet mindfulness fått stor spridning i nutid och därmed varierande tolkningar har det sitt ursprung i den buddistiska termen ”sati”. Även termen sati har varit omdiskuterad gällande hur den skall översättas, en förklaring jag finner givande är ”icke-dömande närvaro/medvetande från stund till stund”. När man pratar om mindfulness klumpas ofta själva övningen ihop med sinnestillståndet som uppnås, medan sati snarare endast är det senare. Inom buddism är en form av övning för att uppnå sati det som kallas vipassana vilket kan översättas som ”insiktsmeditation”. Sati är en del av den åttafaldiga vägen, och därmed en del av lösningen på problemet som presenteras i de fyra ädla sanningarna. De fyra ädla sanningarna tillsammans med den åttafaldiga vägen brukar ses som absoluta kärnan i buddistisk livsåskådning.

Boka in dig på ett filosofiskt samtal för att få perspektiv och ett bollplank kring personlig utveckling genom österländsk filosofi. Du behöver inte ha några förkunskaper och det är möjligt i hela landet. Det är gratis att prova på. Läs mer om hur ett samtal går till HÄR.

acceptans-medkänsla-leva-i-nuet-attraktionslagen-asiatisk-filosofi

 

 

Varför ha filosofiska samtal?

Här nedan följer sex exempel på möjliga motiveringar till att ha filosofiska/reflekterande samtal med grund i filosofi, psykologi och österländsk filosofi som en slags friskvård, vilket är den typ av samtal som erbjuds här.

1) Främja psykisk hälsa

Om detta skriver jag mer utförligt på huvudsidan – att olika delar av psykologi lyfter fram reflektion som en hjälpsam förmåga/färdighet, t.ex. KBT och positiv psykologi.

2) Komplement till mindfulness meditation

Som jag tar upp på huvudsidan betonas inom buddismen vikten av att kombinera mindfulness/meditation med filosofiskt tänkande och reflektion för att nå dess fulla potential. Detta är även ett faktum som tas upp i moderna terapiformer som använder mindfulness. T.ex. ACT (som det skrivits flera populära böcker om) handlar i sin kärna om att använda mindfulness som ett sätt att släppa negativa känslotillstånd/tankar/minnen och komma i kontakt med nuet. När man väl är närvarande – och tidigare gjort ett reflektivt arbete där man bestämt vilken väg man vill gå – kan man leda in sig och agera på den bestämda/commitade vägen.

3) Öva/förbättra kritiskt tänkande (lärare, forskare etc.)

Ett av huvudmålen med filosofiska samtal är att öva kritiskt tänkande, att kunna se flera perspektiv gällande ett påstående och jämföra dem. Att lära elever reflektera kritiskt är ett av skolans uppdrag enligt skolverket, så att själv öva den förmågan som lärare är användbart. Inom forskning och vetenskap är kritiskt tänkande tillsammans med kreativitet centralt för att kunna bilda utmanande hypoteser som kan leda till nya upptäckter. Detta illustreras väl av Carl Sagan:
At the heart of science is an essential tension between two seemingly contradictory attitudes — an openness to new ideas, no matter how bizarre or counterintuitive they may be, and the most ruthless skeptical scrutiny of all ideas, old and new.” Slutligen, i dagens samhälle där budskap från olika medier duggar tätt kan förmågan att se andra vinklingar vara användbar för de flesta. Bok i denna anda.

4) Våga tala inför grupp/hålla tal/hålla föredrag/teater

Ett centralt tema inom österländskt tänkande är idéer som syftar till att fokusera mindre på ens ”jag”/ego och mer på hur saker och ting hänger samman. T.ex. inom den icke-dualistiska hinduismen finns idén Lila (universum som skådespel) och inom buddhismen idén anatta (icke-jag). När man ska tala inför en grupp av andra människor eller står framför en spegel ökar ens självmedvetenhet och det blir lätt att fundera på hur man uppfattas. Att ha tagit till sig och funderat på denna typ av österländska idéer ev. i kombination med mindfulnessmeditation kan vara en effektiv strategi för att ”glömma” sig själv och känna en större kontakt med andra människor, t.ex. en publik när man ska hålla tal/föredrag eller spela teater. Se t.ex. denna bok och denna artikel. Även denna bok om improteater i allmänhet.

5) Självkännedom/lära känna sig själv

En grund i filosofiskt tänkande är som sagt att hålla flera perspektiv samtidigt och jämföra dem. Ett exempel på detta är sokratisk metod , som t.ex. kan användas för att skapa bättre självkännedom genom att man utgår från sina värderingar och ser om de stämmer. T.ex. kan man utgå från värderingen ”Jag tycker det är fel att döda”, och då få motfrågan ”OK, men när du är ute och går är det mycket möjligt att du trampar på diverse kryp och annat” genom det kan man formulera en ny (förhoppningsvis mer precis) värdering ”Jag tycker det är fel att döda medvetet”. Utifrån den kan man vidare få motfrågan ”OK, men du äter kött och där bör du vara medveten om att köttätande bidrar till att djur dödas medvetet” och då formulera en ytterligare mer precis värdering t.ex. ”Jag tycker det är fel att döda människor medvetet”. Relaterad bok.

6) Empati och sympati för andra perspektiv/livsåskådningar

Oavsett om man är ateist/”new age”/agnostiker etc. eller ser sig tillhöra någon av de större religionerna är reflektion kring och förståelse för andra livsåskådningar en möjlighet att känna sig mindre separerad från andra människor. Om vi istället för att kategorisera kristna, buddister, muslimer etc. ser andra som i grunden människor med olika sätt att se på livet, undviker vi en extra gruppering. Det gäller även identitetsbegrepp som nationalitet, fotbollslag etc. Inom psykologi använder man termerna in-group och out-group när man diskuterar hur vår personliga identitet kan formas av grupptillhörighet och hur det på olika sätt leder till bedömningar av människor. Relaterad bok, även denna.

Nu när du fått flera skäl till varför, är det ett utmärkt tillfälle att boka in dig på ett samtal!

filosofiska-samtal

Olyckligt kär? Tips från psykologi för olycklig/obesvarad kärlek

Har du blivit olyckligt kär? Då kan tips vara välbehövligt. Olycklig kärlek kan uppstå i olika former. Det kan vara obesvarad kärlek, kärlek som inte är möjlig pga. flytt/avstånd m.m. Men gemensamt i alla fall är att det finns en stark känsla och förväntan om att det är just den personen som kommer göra en lycklig.

Vad är lycka?

Inom psykologi har man myntat begreppet ”affective forecasting” dvs. ”känsloprognostisering” – förmågan att förutse hur vi kommer känna om en viss händelse inträffar, en sådan händelse kan vara just att bli tillsammans med en viss person. Flera studier visar att vi i många fall är dåliga på att förutse våra egna känslor i mentala föreställningar som vi skapar. Vi brukar alltså inte bli så olyckliga eller lyckliga som vi på förhand trott om/när saker faktiskt inträffar. Så vad innebär det i fallet med att vara olyckligt kär? Jo, tipset är alltså att du inte blivit så lycklig som du tror om nu den där kärleken hade skett trots allt. Flera intressanta exempel på fenomenet finns i det här TED talket av psykologen Daniel Gilbert där han bl.a. tar upp att en miljonvinnare och någon som blivit invalidiserad är i genomsnitt lika lyckliga efter ett år. Han har även skrivit en bok om detta. Kan dock även nämnas att det forskas kring vad som faktiskt FÅR oss att hållbart bli lyckligare t.ex. inom det område som kallas positiv psykologi.

Varför är det såhär, varför blir vi inte så (o)lyckliga som vi tror? En evolutionär förklaring är att vårt känsloliv är skapat för att reagera på direkta/uppenbara hot och möjligheter i världen som den såg ut under hundratusentals år innan det moderna samhället. Att hitta föda, fortplanta sig, undvika hot från aggressiva djur etc. Vårt känsloliv skulle då INTE vara skapat för diverse mentala simuleringar eller komplicerade beslut som ”vad är lycka/vem gör mig lycklig”. Inom psykologi brukar man generellt sett tala om att vårt tänkande har två ”lägen”. Det ena, som oftast används i detta fallet, är det snabba/intuitiva/impulsiva tänkandet. Det andra är det långsamma/logiska/formulerande tänkandet. Psykologen Daniel Kahneman har skrivit den populära boken ”Tänka, snabbt och långsamt” där han diskuterar dessa två lägen av tänkande.

Vad är kärlek? Varför blir man kär?

Många har starka förväntningar om hur fantastiskt det kommer vara att leva tillsammans med en människa (byggt av kultur, media, umgänge etc.). När man sedan träffar en person som passar in på de förväntningar och preferenser man byggt ger detta ett färgsprakande känsloliv – denna typ av förälskelse kan absolut vara ett svar på vad kärlek är. Men om relationen sen blir av, i takt med att man vänjer sig vid varandra och en vardag tillsammans, byts förväntningarna mot en verklighet som oftast skiljer sig på flera sätt – vilket påverkar hur vi känner, de färgsprakande känslorna avtar. Men därmed inte sagt att förälskelse omöjligt kan övergå i mer hållbara band som är baserade på ”verkligheten” t.ex. den förståelse som byggs upp mellan varandra. Denna senare form av kärlek brukar kallas för ”companionate love” eller ”partnerskapskärlek” och bygger på tillit, delande av varandras inre, samhörighet etc.  Ett mer långsiktigt svar på ”vad är kärlek”. Inom teorin ”triangular theory of love” diskuteras vad olika former av kärlek bygger på och t.ex. hur passionerad kärlek kan övergå i partnerskapskärlek.

olyckligt-kär-tips

 

Även sociologen Brené Brown har intressanta perspektiv kring relationer i allmänhet. Också denna bok och denna är relaterad.

Kärlek och filosofi

OK, men givet detta kan den som gillar filosofi i vardagen ställa tusenkronorsfrågan; är det något fel med förväntningar/förälskelse/passionerad kärlek?

Nej, det behöver det absolut inte vara! Frågan är snarare, vilket slags liv vill du leva? Detta är en utmärkt fråga att bolla i ett filosofiskt samtal som du kan boka in dig på!

Vill du t.ex. leva ett liv med intensiv förälskelse och passion? Ja då får du sannolikt vara beredd på att byta partner med jämna mellanrum.

Tror du på ”den rätte” och att långsiktigt leva tillsammans med någon? Ja då gör du sannolikt bättre i att med tiden söka nya sidor i din partner och jobba med att knyta an till varandra på fler sätt.

Om du däremot tror att kärlek är lika med passion och förälskelse samtidigt som du har en tro på evig kärlek och ”den rätte” är det en ganska svår sits att fylla givet det som tagits upp här, och det är lättare att ramla in i olycklig kärlek om och om igen.

Slutligen kan man fråga sig, finns det helt andra sätt att se på kärlek, som påverkar detta med olycka?
Inom österländsk filosofi, mer specifikt buddhism, pratar man om ”metta” som en slags kärlek. Den bygger på välvilja, vänlighet, vänskap och liknande. Framförallt grundar den sig på att odla en slags kärlek till andra som inte bygger på förväntningar eller förhoppningar på den andre. Eftersom att vara olyckligt kär bygger just på förväntningar blir det som att dra undan mattan för det.

För att öva sig på detta använder man inom buddism meditationsformen ”kärleksfull vänlighet” eller ”loving kindness”. Det har gjorts forskning som visar på att den typen av övning kan ha positiva effekter även utanför buddhismen.

Boka in dig på ett filosofiskt samtal för att få perspektiv på just dina funderingar kring kärlek. Målet är att öva din reflektiva förmåga, vilket t.ex. kan leda till bättre självkännedom och beslutsfattande. Du behöver inte ha några förkunskaper och det är möjligt i hela landet. Det är gratis att prova på. Läs mer om hur ett samtal går till HÄR.

Se även min artikel om/när man ska separera för mer i detta ämne. Gilla facebooksidan för uppdateringar och nya bloggposter!

olycklig-obesvarad-kärlek