Monthly Archives: juni 2015

Meningen med livet, reinkarnation, karmas lag – buddhism hinduism

I denna text diskuteras meningen med livet, reinkarnation och karmas lag kortfattat ur hinduistiskt respektive buddistiskt perspektiv. Kan även vara intressant att jämföra med andra verk som diskuterar meningen med livet.

Hinduism

Meningen med livet i hinduism (purusartha) har tre ”jordnära” delar och en slutgiltig/ultimat del.

De tre jordnära delarna är tillämpbara/möjliga mål för alla, den slutgiltiga delen finns där för alla, men är framförallt tillämpbar för den som avser ”gå hela vägen” i sin livsåskådning.

De tre jordnära delarna är dharma (etik/plikt), artha (framgång/materiell överlevnad) och kama (njutning/tillfredsställelse). Den slutgiltiga delen är moksha (frigörelse/självinsikt).

Dharma innebär rättigheter, skyldigheter, riter och annat som skapar en etisk ram för hur man ska leva, tanken är att man ingår i ett större system där man behöver ta hänsyn till annat/andra i sitt handlande.

Artha avser ens praktiska vardag, att ”få mat på bordet” och annat av materiell natur.

Kama innebär olika former av njutning, det kan vara konst/estetik, bekräftelse/uppskattning, fysisk närhet etc.

Moksha har lite olika innebörd beroende på vilken skola av hinduism man utgår ifrån. Antingen betyder det frihet från cykeln av död och återfödelse (samsara) – eller så betyder det insikt i ens egen natur och frihet från okunskap om sig själv i detta livet.

Men, detta är det luriga, man behöver balansera mellan dessa mål! Här träder karmas lag och reinkarnation in – beroende på hur väl man balanserar t.ex. etik med njutning eller materialism med strävan efter frigörelse så genereras karma som bestämmer vilken roll man kommer ta i sitt nästa liv och möjligheten att nå moksha. Det finns omfattande diskussion om hur man kan/ska väga de olika målen inom hinduistisk litteratur. Vidare läsning

Buddhism

Medan hinduismen har flera mål har buddhismen endast ett – upplysning/frigörelse. Buddha brukar ibland liknas vid en doktor där han diagnostiserar problemet i livet som olycka/onöjdhet – vilket förklaras utförligt i ”de fyra ädla sanningarna”. Botemedlet ges i ”den åttafaldiga vägen” vilket är ett ramverk med idéer för att nå upplysning. Detta är grunden för all buddhism. Beroende på tradition tillkommer dock ytterligare faktorer gällande upplysning. Det finns två huvudsakliga buddhistiska traditioner; theravada och mahayana.

Theravada

Theravada betyder ”de äldres väg” och anses ligga närmast buddhas ursprungslära. Inom theravada buddhism är den huvudsakliga synen att man behöver vara munk för att uppfylla den åttafaldiga vägen och nå upplysning. ”Vanliga” människor har alltså små möjligheter att nå upplysning, det bästa man kan göra i ett sådant fall är att samla karma genom goda gärningar och stöd till munkar, därmed hoppas på återfödelse som munk. Även om både buddhism och hinduism diskuterar reinkarnation finns det viktiga skillnader. T.ex. är tanken inom buddhism (till skillnad från hinduism) att det inte finns någon enhetlig ”själ” eller ”identitet” som överförs från liv till liv, efter döden återgår man till en enhetlig ”ström” eller ”flöde” av liv/varande varifrån existenser hela tiden produceras och smälts in beroende på summan av karma i världen. Denna buddistiska syn liknar taoismens flödestanke.

Mahayana

Mahayana betyder ”stora vagnen”, anledningen är att möjligheten att nå upplysning även som ”vanlig” människa finns. Man betonar även att målet är upplysning ”för alla”, inte bara en själv. Det finns flera undergrupper inom mahayana med olika syn på hur det går till. En sådan välkänd undergrupp är zen buddhism. Zen betyder meditation – att vara meditativ i vardagen och kunna förhålla sig till världen utan språk/bedömning är centralt. Inom zen talar man om ”plötslig upplysning” och vissa menar att varje stund man lyckas vara meditativ/närvarande i vardagen så är man upplyst. En annan undergrupp är ”rent land” buddhism, denna form har fokus på hängivelse och liknar på det sättet kristendom/islam/judendom. Tanken är att genom att endast kontinuerligt under sitt liv repetera ett mantra tillägnat en annan buddha (Amithaba) återföds man i ett ”rent land” där man är upplyst. Vidare läsning.

Boka in dig på ett filosofiskt samtal för att få ett bollplank och fler perspektiv från buddhism/hinduism/österländsk filosofi. Du behöver inte ha några förkunskaper och det är möjligt i hela landet. Det är gratis att prova på. Läs mer om hur ett samtal går till HÄR.

meningen-livet-reinkarnation-karmas-lag-hinduism-buddhism

Taoism, buddhism och personlig utveckling

Österländsk/asiatisk filosofi – dess koppling till nutida personlig utveckling

Det är lätt att tro att t.ex. en författare kommit på idéer helt själv. Men faktum är att många moderna idéer gällande personlig utveckling har varit i omlopp i olika former under hundratals år. Sen kan
författare göra ett jobb genom att t.ex. presentera dem på ett lättfattligt sätt för en nutida
publik. Som Einstein sa ”The secret to creativity is knowing how to hide your sources”.
Jag låter det vara osagt om österländsk/asiatisk filosofi är ”urkällan” till idéerna inom personlig utveckling. Men det finns i vilket fall en koppling till cirka tvåtusen år gammal österländsk filosofi.

Attraktionslagen/du blir vad du tänker

Det finns ett antal nutida böcker som gestaltar denna tanke. Inom buddismen är principen ”betingad uppkomst” (pratitya samutpada) dvs. orsak/verkan-samband central och applicerad på många olika sätt. Fenomen som uppstår i världen är resultat av tidigare orsaker. Det viktiga inom buddismen är att förstå hur olika orsaker leder fram till olika verkan, snarare än att diskutera ”var allting började”. En buddistmunk har uttryckt detta i stil med att ”vi är inte intresserade av degen, eller brödet, utan vad som händer i ugnen”.

En annan buddistisk metafor för att illustrera detta är; ”om du har en
giftig pil i bröstet som orsakar lidande, skulle din första åtgärd då vara att fråga vem har tillverkat
pilen? av vilket träslag är den gjord? varifrån kommer fjädrarna på dess ände?”.

Ett vanligt exempel på denna princip som förekommer i buddistisk litteratur är ”de tolv nidanas” som
förklarar hur en persons okunskap är rotorsaken – med effekten olycka/onöjdhet. Dvs. när vi har
handlingar/tankmönster etc. som är rotade i okunskap om vad som faktiskt får oss att må bra, så leder dessa tankar till olycka, vilket är en form av ”attraktionslagen” om än ganska annorlunda från hur modern litteratur tolkar den.

Buddistmunken Thich Nhat Hanh fångar detta väl i en av sina texter:
”There are many kinds of seeds that lie deep in our consciousness, a seed of anger, a seed of violence, a
seed of fear, a seed of jealousy, a seed of full despair, a seed of miscommunication, a seed of hate. They’re
all there and, when they sleep, we are okay. But if someone come and water these seeds, they will manifest into energy and they will make us suffer. We also have wholesome seeds in us, namely the seeds of understanding, of awakening, of compassion, of nonviolence, of nondiscrimination, a seed of joy and
forgiveness. They are also there…
The quality to happiness of a human being depends on the quality of the seeds they have in their store
consciousness and we should arrange, we should organize, our life in such a way that the wholesome seeds in us have a chance to be watered every day, that we can prevent the negative seeds in us to be watered by ourselves and by the environment.”

Acceptans

Denna tanke har traditionellt varit mindre uppmärksammad än t.ex. attraktionslagen, men har senare tid fått ett uppsving t.ex. genom ACT:s popularitet.

Acceptans är en av grundtankarna inom taoism, som är en del av kinesisk filosofi. Tao brukar i detta
sammanhang beskrivas som ett ”flöde” som är källan till allting. Flödet är inget som går att förstå eller
registrera med våra sinnen. Ur detta flöde har det dock uppstått ”10 000 former” vilket är vad vi ser och
förstår i världen. En princip inom taoism, som kallas ”wu wei”, handlar om att vara icke-bunden till världen,
inte vilja kontrollera, inte ha förväntningar på andra, acceptera vad som faller på ens lott. När man gör
detta dras man med och får energi av ”flödet” istället för att behöva kämpa emot det. Att få fler perspektiv från taoism är exempel på ett ämne att boka in dig på ett samtal för!

Denna text av Lao Tzu, en framträdande figur inom taoism, illustrerar:
”If you want to be a great leader,
you must learn to follow the Tao.
Stop trying to control.
Let go of fixed plans and concepts,
and the world will govern itself.
The more prohibitions you have,
the less virtuous people will be.
The more weapons you have,
the less secure people will be.
The more subsidies you have,
the less self-reliant people will be.
Therefore the Master says:
let go of the law,
and people become honest.
let go of economics,
and people become prosperous.
let go of religion,
and people become serene.
let go of all desire for the common good,
and the good becomes common as grass.”

Medkänsla

Detta är också en idé som blivit mer populär senare tid.

Man brukar prata om två huvudinriktningar inom buddismen; Theravada och Mahayana. Medkänsla (karuna) är ett viktigt koncept i båda, men ges lite olika utrymme beroende på inriktning. Inom Theravada är medkänsla en av fyra ”brahmaviharas” – sinnestillstånd som leder till lycka samt rent sinne och därför bör odlas. Inom Mahayana ges medkänsla en ännu mer upphöjd roll. Ett huvudmål inom Mahayana buddism är boddhisattva – någon som spontant strävar efter upplysning för alla, inte bara sig själv. För att nå dit är det är det två saker som behövs; först visdom/insikt i sig själv, utan det kan man inte hjälpa andra, och det andra är just medkänsla genom identifiering med andra och avidentifiering med sitt ego.

Shantideva är en historisk buddistmunk vars texter ofta används för att illustrera idén om boddhisattva:
”Given the fact that both myself
And others are exactly the same
In wanting happiness,
What difference could there ever be
Between us, what reason that I work
Only for happiness for myself?
Given the fact that both myself
And others are exactly the same
In not wanting pain,
What difference could there ever be
Between us, what reason that I protect
Myself and not all others?”

Mindfulness/medveten närvaro/leva i nuet

Mindfulness/leva i nuet är ett av de mer omskrivna begreppen inom personlig utveckling senaste decenniet.

Även om begreppet mindfulness fått stor spridning i nutid och därmed varierande tolkningar har det sitt ursprung i den buddistiska termen ”sati”. Även termen sati har varit omdiskuterad gällande hur den skall översättas, en förklaring jag finner givande är ”icke-dömande närvaro/medvetande från stund till stund”. När man pratar om mindfulness klumpas ofta själva övningen ihop med sinnestillståndet som uppnås, medan sati snarare endast är det senare. Inom buddism är en form av övning för att uppnå sati det som kallas vipassana vilket kan översättas som ”insiktsmeditation”. Sati är en del av den åttafaldiga vägen, och därmed en del av lösningen på problemet som presenteras i de fyra ädla sanningarna. De fyra ädla sanningarna tillsammans med den åttafaldiga vägen brukar ses som absoluta kärnan i buddistisk livsåskådning.

Boka in dig på ett filosofiskt samtal för att få perspektiv och ett bollplank kring personlig utveckling genom österländsk filosofi. Du behöver inte ha några förkunskaper och det är möjligt i hela landet. Det är gratis att prova på. Läs mer om hur ett samtal går till HÄR.

acceptans-medkänsla-leva-i-nuet-attraktionslagen-asiatisk-filosofi

 

 

Varför ha filosofiska samtal?

Här nedan följer sex exempel på möjliga motiveringar till att ha filosofiska/reflekterande samtal med grund i filosofi, psykologi och österländsk filosofi som en slags friskvård, vilket är den typ av samtal som erbjuds här.

1) Främja psykisk hälsa

Om detta skriver jag mer utförligt på huvudsidan – att olika delar av psykologi lyfter fram reflektion som en hjälpsam förmåga/färdighet, t.ex. KBT och positiv psykologi.

2) Komplement till mindfulness meditation

Som jag tar upp på huvudsidan betonas inom buddismen vikten av att kombinera mindfulness/meditation med filosofiskt tänkande och reflektion för att nå dess fulla potential. Detta är även ett faktum som tas upp i moderna terapiformer som använder mindfulness. T.ex. ACT (som det skrivits flera populära böcker om) handlar i sin kärna om att använda mindfulness som ett sätt att släppa negativa känslotillstånd/tankar/minnen och komma i kontakt med nuet. När man väl är närvarande – och tidigare gjort ett reflektivt arbete där man bestämt vilken väg man vill gå – kan man leda in sig och agera på den bestämda/commitade vägen.

3) Öva/förbättra kritiskt tänkande (lärare, forskare etc.)

Ett av huvudmålen med filosofiska samtal är att öva kritiskt tänkande, att kunna se flera perspektiv gällande ett påstående och jämföra dem. Att lära elever reflektera kritiskt är ett av skolans uppdrag enligt skolverket, så att själv öva den förmågan som lärare är användbart. Inom forskning och vetenskap är kritiskt tänkande tillsammans med kreativitet centralt för att kunna bilda utmanande hypoteser som kan leda till nya upptäckter. Detta illustreras väl av Carl Sagan:
At the heart of science is an essential tension between two seemingly contradictory attitudes — an openness to new ideas, no matter how bizarre or counterintuitive they may be, and the most ruthless skeptical scrutiny of all ideas, old and new.” Slutligen, i dagens samhälle där budskap från olika medier duggar tätt kan förmågan att se andra vinklingar vara användbar för de flesta. Bok i denna anda.

4) Våga tala inför grupp/hålla tal/hålla föredrag/teater

Ett centralt tema inom österländskt tänkande är idéer som syftar till att fokusera mindre på ens ”jag”/ego och mer på hur saker och ting hänger samman. T.ex. inom den icke-dualistiska hinduismen finns idén Lila (universum som skådespel) och inom buddhismen idén anatta (icke-jag). När man ska tala inför en grupp av andra människor eller står framför en spegel ökar ens självmedvetenhet och det blir lätt att fundera på hur man uppfattas. Att ha tagit till sig och funderat på denna typ av österländska idéer ev. i kombination med mindfulnessmeditation kan vara en effektiv strategi för att ”glömma” sig själv och känna en större kontakt med andra människor, t.ex. en publik när man ska hålla tal/föredrag eller spela teater. Se t.ex. denna bok och denna artikel. Även denna bok om improteater i allmänhet.

5) Självkännedom/lära känna sig själv

En grund i filosofiskt tänkande är som sagt att hålla flera perspektiv samtidigt och jämföra dem. Ett exempel på detta är sokratisk metod , som t.ex. kan användas för att skapa bättre självkännedom genom att man utgår från sina värderingar och ser om de stämmer. T.ex. kan man utgå från värderingen ”Jag tycker det är fel att döda”, och då få motfrågan ”OK, men när du är ute och går är det mycket möjligt att du trampar på diverse kryp och annat” genom det kan man formulera en ny (förhoppningsvis mer precis) värdering ”Jag tycker det är fel att döda medvetet”. Utifrån den kan man vidare få motfrågan ”OK, men du äter kött och där bör du vara medveten om att köttätande bidrar till att djur dödas medvetet” och då formulera en ytterligare mer precis värdering t.ex. ”Jag tycker det är fel att döda människor medvetet”. Relaterad bok.

6) Empati och sympati för andra perspektiv/livsåskådningar

Oavsett om man är ateist/”new age”/agnostiker etc. eller ser sig tillhöra någon av de större religionerna är reflektion kring och förståelse för andra livsåskådningar en möjlighet att känna sig mindre separerad från andra människor. Om vi istället för att kategorisera kristna, buddister, muslimer etc. ser andra som i grunden människor med olika sätt att se på livet, undviker vi en extra gruppering. Det gäller även identitetsbegrepp som nationalitet, fotbollslag etc. Inom psykologi använder man termerna in-group och out-group när man diskuterar hur vår personliga identitet kan formas av grupptillhörighet och hur det på olika sätt leder till bedömningar av människor. Relaterad bok, även denna.

Nu när du fått flera skäl till varför, är det ett utmärkt tillfälle att boka in dig på ett samtal!

filosofiska-samtal